Silkesnäs gård

I Skatelövs socken, Kronobergs län.

Frälsehemmet och majorsbostället Silkesnäs ligger ca två kilometeröster om Torne invid sjön Åsnens östra strand. Gården taxerades som ett helt mantal, och hade ursprungligen en areal på drygt 180 hektar. Den tillhörde under medeltiden Växjö domkyrka och indrogs vid Gustaf Vasas kyrkoreduktion 1527.1

Den 28/3 1568 – sålunda för drygt 450 år sedan – bortskänkte konung Erik XIV  Silkesnäs till riddaren Gustaf Arvidsson, Lidhem, som dog 1577. Gården återgick emellertid snart till kronan. År 1573 skänkte konung Johan III Silkesnäs till ståthållaren Kristoffer Andersson Grip. Men efter hans död (han avrättades 1599) blev gården återigen kronans. Hans barn återfick gården av kung Gustaf II Adolf.

Vid kung Karl XI:s reduktion tillföll Silkesnäs till kronan och var sedan majorsboställe intill 1826. Bland innehavarna kan nämnas:

 

1692 major Isak Silfverhjelm

 

• 1696 major Sam von Fleeiser

 

• 1725 major Karl Berk

 

• 1732 major Karl Gustaf Kronkvist

 

• Mortana Scharp, änka efter kapten Johan Cavallius (1695-1753) till Sunnanvik (även reg.kv.mästare med Hagstad som löneboställe 1745-1746) överlåter 1754 Silkesnäs.

 

• 1754 övertar löjtnanten Karl Erik Laurin (f 1699 i Törevalla, E län, d 1756) Silkesnäs. Familjen hade sedan 1747 bott i Agnäs. Hans hustru Johanna Katharina Strålenhielm (1721-1800) levde kvar på gården till 1792, dog i Lekaryd.

 

1760 häradsskrivaren, kronobefallningsman i Virestad Karl Amund Branting (1718- drunknad 1783 i Agunnaryd), 1:a giftet med Emerentia Linné TPF2FPT(syster till Carl von Linné) och 2:a giftet med Katarina Påhlman (1736-1789).

 

• 1764 major Evert von VickenTPF3FPT

 

 

1785 trädgårdsmästaren och inspektoren Petter Blomgren

 

• 1792 major, baron UBerntU Malte von Lifvren (1730-1805)TPF4FPT

 

 

1 Reduktion är återkallelse till kronan av avsöndrad egendom. Reformationen är en religiös reform på 1500-talet.

TP2PT Syster till Carl von Linné (1707-1778, fadern var kyrkoherde Nils Nikolaus Linnéus i Stenbrohult. Hon var född 1723 i Stenbrohult och dog 1753 i Virestad.

TP3PT Född 1735 i Jodanstorp, Ljungarum sn., F län. Fadern var kapten. 1775 utfördes generalmönstring i Växjö av kompanichef, överstelöjtnant Johan Evert von Vicken. Han var då den näst högste chefen för regementet. Adelssläkten von Vicken kommer från Jönköpings län.

TP4PT Fadern estländar, kom från Sunnebo kompani som sergant till Kronobergs regemente 1749. Befordrad till major 1782. Gift 1782 med adelskvinnan Ulrika Hammarberg från Ö Ljungby, Skåne (1734-1794). Dog i Silkesnäs. Barnlösa.

1.1   Karl Berks kyrkobänk i V. Torsås kyrka på 1700-talet.

På grund av närheten till Västra Torsås kapell i Torsås by var majorerna på Silkesnäs måna om att få egen stol tilldelad i denna helgedom. Detta framgår även av följande: - Den 5:e maj 1728 hölls åter allmän sockenstämma i Västra Torsås, till vilken (enligt kyrkobok) ”kyrkones män och mästa delen af församlingens ledamöter” mött upp. Härvid tillkännagavs att välborne herr majoren Carl Berck på Silkesnäs, utlovat till Västra Torsås kyrkobyggnad ”en hederlig och ansenlig gåfwa, 20 riksdaler silvermynt”. Detta mot villkor att han för sig själv allena finge inneha och nyttja den främsta bänken på manfolksidan, som den 21:e mars och 4:e april 1688 blivit tilldelad major Silfverhjelm. Denna stol var emellertid reserverad för åboarna i Ryd, Ringshult och Västra Torsås Knapagård. Dessa voro till största delen närvarande och gåvo uttryck för sin tacksamhet mot majoren genom att tillsammans med församlingens övriga ledamöter enhälligt bifalla den gjorda framställningen.

Västra Torsås 1700-talskyrka i Torsås by uppfördes år 1730. Innan arbetet på kyrkan kunde fullbordas avled major Karl Berck på Silkesnäs och i testamentet efter honom den 1/8 1731 gavs till Torsås kyrka det ansenliga beloppet av 50 daler silvermynt. Kyrkoarkivet blev förintat i det danska kriget 1612. Även om arkivet varit beständigt är det inte sannolikt att det noterats hur Silkesnäs en gång i tiden kom i kyrkans ägo. Det var många domkyrko- och biskopshemman samt hemman under olika klosterordnar i trakten som kom att övergå i kronans ägo vid kyrkoreduktionen 1527. Vid den tid då konung Erik XIV, som förut nämnts, bortskänkte Silkesnäs till Gustaf Arvidsson på ”Line” (Lidhem i Väckelsångs socken), räntade gården 6 lispundTPF5FPT smör m.m.

Beträffande den olycklige Kristoffer Andersson – av frälserätten Stråle af Ekna – kallades först Stråle, sedan Grip. Han var född 1518, blev 1562 kammarherre hos konung Erik, 1563 skeppshövitsman, 1564 underamiral. Åren 1579-1584 var han slottsfogde på Borgholm och utsågs 1586 till ståthållare samt knekthövitsman på Kalmar slott. Under ”inbördeskriget” mellan den rättmätige katolske arvingen till Sveriges krona i polska Krakow Sigidsmund och hans farbror, tronpretendanten hertig Karl, anslöt han sig till Sigismund sida. Efter Kalmar slotts erövring av hertig Karl, sedermera konung Karl IX, blev han skoningslöst dömd till döden, halshuggen och huvudet uppsatt på spett utanför slottsporten. Hans barn nödgades gå i landsflykt och familjens egendom konfiskerades. Som förut nämnts återskänktes Silkesnäs med flera gårdar till familjen Grip av Gustaf II Adolf.

TP5PT 1 lispund är 8,5 kilo

 

1.2   Utdrag ur domböcker och husförhörsböcker.

Enligt Kinnevalds härads dombok förrättades syn på Silkesnäs 1693. År 1718 omtalas i domboken karraktärsbyggningen på Silkesnäs. I en annan dombok talas om vägarödning på vägen mellan Silkesnäs och häradsvägen. Karta över gården upprättades 1747 och 1749 (se bilagd karta) av lantmätaren Peter Björkman. I domboken för 1764 omtalas, att major Johan Evert von Vicken ämnar uppodla 1 á 2 dagsverkstorp (förmodligen Berget och Humlebacken) på sitt boställe.

Utdrag ur Skatelövs husförhörsböcker:

 

• A1 1760-talet (Skatelövs äldsta husförhörsbok): Kronobefallningsmannen Carl Amund Branting, född 1716, gift med fru Cajsa Lisa Påhlman, född 1736.

 

• A2 – 1785: Trädgårdsmästaren och inspektorn Peter Blomgren, född 1743, gift med Stina, född 1739. Markus

Pehrsson, född 1748, gift med Nilla Lövingsdotter, född 1748. Makarna flyttade med familj till Kalvsvik. Vid denna tid bodde även major Lifvrens husfolk på Silkesnäs.

 

TP6PT Enligt karta över Silkesnäs år 1826 (Lantmäteriverket)

TP7PT Farfadern var kvartermästaren Paul Håkan Sandvall (1739-1780) i Silkesnäs och farmodern Margareta Kristina ”Greta” Laurin (f 1748 i Agnäs där fadern var löjtnant, d 1819 i Huleviksborg, V. Torsås).

 

1.3 Brukare på Silkesnäs

 

Sven Andersson, född 1731, gift med Märta Knutsdotter, född 1732 och död 1808. De hade sönerna Knut, född 1760 och Anders, född 1764. Den 9/2 1796 vigdes Knut Svensson och Catharina Margareta Krusell, båda från Silkesnäs. De övertog arrendet av gården. Knut var ”sjuklig och svag” och hans hustru ”Caisa Greta har lungsot”. Hon var dotter till föraren Erik Gustaf Krusell, Vrankunge Mellangård och hans hustru Anna Christina Blom, född 28/2 1746 i Kalvsvik, som dotter till kyrkoherden där Zacharias Blom (1701-1759) och hans maka Margareta Orre (1707-1789).

Erik Gustaf Krusell var född 1732. Han var ättling till konung Gustaf Vasa. (Se boken ”Från Vasa till Bernadotte via Krusell” av vasaättlingen, missionären och författaren Karl Nelton.) Knut Svensson och hans maka hade många barn. Äldste sonen Samuel, född 18/3 1800, gifte sig med Stina Andersdotter från Boaberg, Skatelöv, född 12/7 1801. Hon hade tjänst på Silkesnäs då hon gifte sig den 13/3 1824. Makarna köpte och övertog gården Hult i Skatelöv.

Den odlade åkerarealen uppgick 1826 till 13 tln och 17 kappeland.TPF6FPT Sedan Knut Svensson och hans hustru innehaft brukningen av Silkesnäs några år (nämns på karta från 1826 som arrendatorer), blev näste brukare överste Carl Boman, därefter mellan åren 1827-1846 inspektor Peter Helander. Åren 1846-1857 var Elias Karlsson arrendator som också deltog vid laga skiftet, men gården innehades av fanjunkaren Carl Gustav Sandvall och åren därefter, 1857-1862, av sonen ingenjören P.G. Sandvall.

UPaulU Gustav SandvallTPF7FPT var född den 22 aug 1804 i Torne, Västra Torsås. Han dog av "bröstinflammation" den 4 sep 1861 på Sunnanvik, Skatelöv. 1821 blev han inskriven vid Kongl. Trivial-Scholan i Wexiö. Efter att ha bott några år i Halmstad, kom han tillsammans med sin familj till Skatelöv 1846. Han övertog då

4 Hössöboken Silkesnäs

Sunnanviks herrgård efter fadern, fanjunkaren Carl Gustaf Sandvall (1771–1846) g m Maria Boring (1773-1842), båda dog i Sunnanvik. UPaulU Gustav var bland annat verksam som lantmätare, och köpte på 1840-talet in mark för att grunda Sjöby gods.

Den 8 mars 1847 köpte han Sjöby Sjögård för 3 333 rdr 16 sk banco av hemmansägaren Sven Jonsson. Åren dessförinnan hade han av olika ägare köpt även Sjöby Sunagård, Västregård och Norregård. Han ägde då alla gårdarna i byn förutom komministersbostället Ingemarsgården. Redan den 20 februari 1849 sålde han dock alla fyra gårdarna till bruksinspektorn Johan Andersén på Huseby – halvbror till rättaren Anders Petersson i Vevik och sedermera ägare till Järnsmedbacken. Köpesumman var 19 000 Rdr Banco. Genom Sandvalls försorg kom den av Kronobergs läns Hushållningssällskap instiftade s.k. Rättareskolan till en början att förläggas till Sjöby. När det blev tal om att upprätta en lantbruksskola inom länet, erbjöd sig Sandvall också att hysa denna på Sjöby, som han nyligen förvärvat, och själv bli skolans föreståndare. Den 1 februari 1847 kom ett avtal till stånd, i vilket Sandvall förband sig att tillhandahålla lokaler för skolan och starta undervisning den 24 oktober samma år. Av K. Maj:t beviljades man ett årligt statsanslag om 1 500 Riksdaler Banco, och skolan kunde komma igång på utsatt tid med nio elever från olika delar av länet. Efter ett par år sålde Sandvall egendomen. Då den nye ägaren, bruksinspektorn Johan Andersén, saknade intresse för skolan kom den att upphöra i Sjöby och flyttades 1849 till Gåvetorp. År 1853 sålde Sandvall även sina fastigheter i Torps by omfattande 1 mtl Storegård, 3/4 mtl Norregård, 3/4 mtl Hjertonsgård och 9/16 mtl Södregård. Köpesumman var 20 000 Rdr Banco, och även denna gång var köparen Johan Andersén.

Ingenjör Sandvall fick 1857 ett barn (Karolina Pettersdotter) med Katarina Nero från Bräkenskalla, som tjänade som piga på Sunnanvik.

Åren 1862-1877 arrenderade Lars Friberg (f 1820 i Tårdene (R) och hans hustru Sara Lisa Johansdr. f 1824 i Östra Torsås (G) – släkt till Åke Friberg från Hössö Västregård/Järnsmedbacken dit de flyttade 1873) Silkesnäs och efterträddes 1877-1880 av inspektorn Lars Petersson.

Åren 1880-1937 brukades gården av häradsdomaren Peter Johan Petersson och hans maka Matilda. År 1904 uppgick arrendet till drygt 600 kronor per år. Peter Johans son Ernst Petersson och hans

maka Emmy ägde och brukade Silkesnäs gård 1937-1980. Från 1980- 2003 var deras barn Karin Jönsson och Börje Silkenäs ägare till Silkesnäs gård (1:6). År 2004 delades gården mellan Karin (1:32) och Börje (1:31).

 

 

1.4 Torpen under Silkesnäs

 

Humlebacken är sannolikt den äldsta byggnaden på gården. Torpet etablerades omkring 1765 – anges då på en karta över Silkesnäs såsom ”Backen nytt torp till Sunnanvik” och intill ligger Vrankunge soldattorp (ryttartorp), båda gränsande mot Vrankunge bys ägo. Den äldsta torpetableringen är emellertid Herrängen, ”som består merdeles av starrvall vilken brukas till gården”, enligt en karta från 1747. På samma karta anges också att ”Ett litet torp, Berget kallat, som av förra boställets innehavare är anlagt till den ända att torparen må över sjön kunna föra resande till och från bostället, efter landsvägen är ganska svår och om vår och höst obruklig.” 1903 hade Berget två åkerlappar om 0,8 resp. 0,1 hektar samt en ett litet ängsstycke på 1,2 hektar som möjligen kan ha fött en ko.

Silkesnäs bestod 1906 av tre skiften, hemskiftet (139 ha), Herrängsskiftet och Brittelundsskiftet. Under slutet av 1700-talet tillkom där torpet Brittelund. Arealen för Silkesnäs uppgick till

totalt 180,8 hektar. Vid en konselj på Stockholms slott den 9 februari 1906 beslutades om att underställa Riksdagen om ägostyckning och tillträde av torpen Herrängen och Brittelund den 14 mars 1907. Anders (70 år) och hustrun Maria Moberg (75) år skulle ”ges förbehåll att under deras livstid bebo och bruka den av dem innehavda, å torpet Brittelunds ägor befintliga, backstugan med därtill hörande område”. Legan var på 15 kronor/år för husplan och ett potatisland. Saluvärdet åsattes till 4000 kronor för det 1/10-dels mantal stora Herrängen och 5000 kronor för det större, 7/30-dels mantal, Brittelund. Influtna medel från försäljningen ”finge användas för inköp för kronans räkning av skogsbärande eller för skogsbruk tjänlig mark”. År 1906 gjordes även en lantmäteriförrättning där idag benämnda fastigheterna Silkesnäs 1:3 (Herrängen, 14,8 ha, senare ägare Torsten Berg) och Silkesnäs 1:4 (Brittelund, 26,8 ha, idag är Allan Hellberg ägare) avstyckades.

År 1938 gjordes ytterligare en lantmäteriförrättning då 1:5 (Sjövik, 28 ha, ägare Ingegerd Granberg) och 1:6 (Silkesnäs gård, 100 ha) avstyckades och friköptes från staten. Stamfastigheten Silkesnäs 1:2 (10 ha) behölls av staten och friköptes 1995 av Klaus Potthoff.

 

 

Karta över Silkesnäs 1924 (Lantmäteriet)

 

I Silkesnäs fanns en herrgårdsbyggnad med tre rum och kök. Denna byggnad stod kvar på sin plats till omkring 1915 och användes på sista tiden som drängstuga. Enligt fotografi från 1906 syns denna drängstuga tillsammans med den nuvarande

mangårdsbyggnaden, vilken uppfördes 1853. Den gamla byggnaden stod i vinkel med denna.

Silkesnäs mangårdsbyggnad byggd 1853 

Karta

 

Utdrag av karta över Silkesnäs från 1885 (Lantmäteriet)

TP1PT Denna artikel bygger till viss del på en uppsats i samband med ett examensarbete som är utförd

av Eivor Oskarsson. Forskningen är senare kompletterad främst vad gäller styckena

Brukare på Silkesnäs samt Torpen under Silkesnäs  är utförd av Ingolf Berg. Sammanställningen samt vissa

kompletteringar har Börje Silkenäs gjort..